Smärta

Tårar rinner ner för min kind...

Känns alltid så jobbigt att skriva här om känslor, men jag tror att det är bra för mig.
Allt som känns jobbigt känns lite bättre efter.
Man känner det när det börjar rinna ner för kinden.
Lättnaden, lättnaden från stenen, stenen som tynger mitt bröst, blir mindre mer och mer.

Nästan bara jobbigt att snacka om det nu, att skriva känns bättre.

Vill bara säga att jag hörde att det är klassat som samma trauma att lämna en sekt som att komma till ett nytt land från ett krigshärgat land. Man vet inte vad som händer med sin familj, vänner och släkt för man har ingen kontakt. Man kommer in i en ny värld där man på egen hand får lära sig regler med mera pga att man varit helt inlåst i sekten utan vetskapen om vad som händer utanför.
Allt är nytt för moi nu. Allt jag ska göra tycka inte göra och ogilla var sagt och befallt av sekten för mig. Nu när man måste göra egna beslut utan rådgivning är inte allt självklart längre. Tryggheten är borta och man känner sig utlämnad totalt.

Men jag tycker jag klarat mig bra.

Jag har tagit hjälp av soc som betalar min lägenhet, jag fixar mat på bordet och jag söker jobb aktivt och utanför allt det sköter jag min nya linje jag fixat.

känner mig uppoch ner .-.

Utnuffad men har precis hittat min fallskärm precis innan jag nådde botten

                          

Sjung ut!
Postat av: Anton

Kämpa på! Du har tagit ett mycket klokt beslut och det kommer göra det liv till det bättre.

2010-03-03 @ 23:59:46
Postat av: sara

Sv: Det lät väldigt spännande! :)

2010-03-08 @ 18:13:56
URL: http://sexmissbrukarna.blogg.se/

Sjung ut!:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

Ditt hangaround:

Din lilla sång:

Trackback
RSS 2.0